Ett svart hjärta

Besökte pappas grav igår. Har inte varit där sedan begravningen. Gravstenen har äntligen kommit. Har väntat i flera månader på att den skulle vara på plats. Är lite av en lättnad att den är där nu iaf även om det är skitjobbigt. Fick även skattepengar nu häromdagen och jag mår bara illa av hela situationen. Jag är iaf väldigt nöjd med stenen som jag valde. De har gjort den precis som jag ville. Det var dock en hemsk känsla att vara vid graven. Snart har det gått ett helt år sen han gick bort. Kan inte förstå det alls. Känns som om både tiden stått stilla och som om det var evigheter sen på samma gång. Känner inte att jag kommit nån vart med ilskan och accepterandet av att aldrig få ha nån kontakt igen. Jag har bara lärt mig att gömma undan känslan.  Men det kanske är så det ska vara, vad vet jag

Hoppas du tycker om den Pappa

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0