Meadowlark

Nu är vi hemma igen från en vecka på Kreta. Det var både en positiv och negativ resa. Tyvärr fastnar det negativa i minnet mer.

- Dåliga sängar, vaknat med ryggont varje morgon
- Minimal dusch som får en att känna sig som en giant
- Utanför hotellet var det konstant galen trafik som om det vore en motorväg, dag som natt på en liten väg utan filer, fick springa ut och hoppas på det bästa varenda gång vi skulle över vägen och blev konstant tutade på. Nä tacka vet jag Sverige med lite mer struktur
- Djurhållningen är riktigt dålig. Hundar och katter sprang lösa överallt. Avmagrade, skabbiga pälsar och livrädda för att kunna gå nånstans. (med tanke på vägen) Vill rädda dem allihop.
- Utav 7 dagars ätande så var det högst 2 måltider mat som kändes ok att äta. Vart finns den goda grekiska maten nånstans? Då vart vi ändå duktiga turister som försökte komma bort från det turistiga men förgäves.
- Väldigt dålig service! Är ett glatt hej eller bara ett enkelt hej  för mycket att begära.
- Älskling blev sjösjuk och spydde på en timmes båttur i Chania hamn
- Hemlängtan, saknade Bilbo och gummorna alldeles för mycket och vårt hem. Vardagen helt enkelt. det är kul att bada men sen vill jag gärna kunna göra vanliga saker och inte titta på makedonisk TV på kvällen där de säljer skumma föremål, även om det hade sina höjdpunkter att titta på :)
- Mygg! Har säkert 30-40 myggbett på mig
- 35 grader i skuggan 45-49 grader i solen
- Alla jäkla inkastare! Låt mig kolla på saker i lugn och ro! Jag bestämmer själv vad jag vill köpa eller ej!

+ Helt otroliga landskap med berg och hav
+ 2 års fängelse om man dödar deras landsdjur geten
+ Intressanta utflykter. Vart till Knossos, Heraklion, en lagun och lite annat smått och gott. När man väl kom in i de riktiga byarna och städerna var det otroligt mysigt
+ Starbucks i Chania! Hjälp vad gott det är med mocha frappuchino!
+ En organisk hälsokost butik spelade Sarah brightmans "Only an ocean away" :) Köpte en bodybutter bara för det.
+ 35 grader i skuggan 45-49 grader i solen
+ Vår lilla katt som besökte oss på altanen. Borde dock vara med på minus sidan också för har ångest över att den ska vara där själv. Hoppas det är fler gäster som tar hand om den. Katter är ju iaf självständigare än de stackars hemlösa hundarna.
+ Resan hem! ;)
+ Att spendera tiden med min Baby, oavsett var vi är eller gör så är det alltid fint att vara med dig

Så mycket som måste göras men tiden bara försvinner. Jag har faktiskt läst lite idag iaf men verkligen inte i närheten av vad jag behöver fått gjort. Nu har vi varit lediga i fyra dagar men prioriteten har varit mer nöje än något annat. Konstigt att även om jag läser kurser som är mer i underhållande syfte är det ändå segt att få nåt gjort. Så fort det blir ett tvång försvinner glädjen och lusten inför lärandet. Nu är det verkligen stress att få ihop min uppsats!

Har kört mitt styrketräningspass idag. Det gör mig piggare och så får jag utlopp för alla negativa känslor.  Jag har hamnat fel i träningsschemat egentligen men jag ska ta ifatt det!
Ska gå en promenad med Bilbo och Älskling nu. Sen plugga lite mer och sen blir det Marit Bergman på Liseberg ikväll!

Söndagen begav oss Älskling och jag tillsammans med Tina och hennes David till Borås djurpark. Där har jag inte varit sen jag var liten, typ 5 år eller vad kan jag ha varit? Det var väldigt mysigt att titta på alla djuren. Det regnade först men sen fick vi till och med sol i slutet av dagen. Jag får en så dubbel känla av djurparker bara. Det är bra att de engagerar sig i att hålla kvar djurarter som är nära att utplånas och att det är i utbildningssyfte för människor så att de lär sig behandla djuren väl. Djuren lever ju också mycket längre i djurparker, men man märker ju hur uttråkade de är. De har inget syfte längre, de får maten serverad och har inte några större ytor att röra sig på. Även om det verkar välskött så går det inte att jämföra med det vilda naturlivet. Något jag stör mig otroligt på är hur vissa småbarnsföräldrar inte lär sina barn att visa respekt mot djur. Det står stort och tydligt att man inte ska banka på rutor eller skrika eller liknande för djuren kan bli stressade men gör föräldrarna nånting för att utbilda sina barn, nej. De står bara och skrattar åt att barnen skriker och bankar på rutorna och tycker att sina barn är så gulliga och lustiga. En av vargarna blev så stressad och ville skydda sin flock genom att attackera och sprang rakt in i glasrutan och de fortsätter ändå och bara skrattar. Jäkla idioter. Förutom sådana störmoment så var det verkligen underbart att få titta på vargarna. Så magnifika! Det var en fin dag. Vi vart helt slut när vi kom hem. Tina och älskling blev lite tröttare än oss andra tidigare dock ^^

I lördags vart jag och Tina på Loppis på Heden. Det var helt underbart att gå där och jag gjorde en massa fynd för under 500 lappen. Jag ska ju egentligen hålla i pengarna nu när vi snart ska iväg på resa till grekland men loppisar är det svårt att motstå alla fina saker. Så jag tyckte jag hanterade situationen skapligt trots allt.

Jag hittade en underbar teakbyrå som jag varit på jakt efter länge. Ska lägga upp bilder snart på mina kära små inköp.

Jag borde egentligen lägga mig i sängen nu och sova men jag är inte trött ännu. Det kommer straffa sig imorgon bitti och resten av dagen om jag inte gör det.

Istället kikar jag på träningskläder på H&M's hemsida. Tycker inte om H&M egentligen, men nu när de har mörklila träningskläder så blev jag sugen på att köpa mig en tröja och ett par byxor och träninsgbh's. Jag ska ju snart börja träna på gym och det blir alltid lite roligare med nya kläder då :) Hemma kan jag träna i mina gamla klorinfläckiga mjukisbyxor som snart faller isär, utan problem. Även om jag stör mig på folk som klär upp sig och sminkar sig för att träna så vill jag iaf ha nya kläder väl där. Känner mig motiverad och jag har varit duktig och styrketränat enligt schemat! Dock mindre bra med morgonpromenaderna, men jag går ju faktiskt upp 03:50 nuförtiden så anklagar mig själv inte alltför mycket att de raska promenaderna får vänta till senare under dagen.

Nej nu loggar jag ut ^^

Idag är jag och älskling lediga! Vi har hittills bara gått en morgon/förmiddag promenad in till stan med Bilbo och sen vart vi och handlade lite smått och gott. Har ätit lite sen frukost och nu sitter jag här och tjatar. Vi har jobbat hela helgen och jag skulle typiskt nog börja jobba samma dag som vi skulle iväg på snabbvisit till Oskarström. Vi firade systern min på hennes 40 års dag. Det var himla trevligt att träffa hela släkten! Det är inte ofta det händer. Dock var både jag och älskling mest som zombies på festen efter att vi gått upp 03:50 för att jobba till kl 10 för att stressa oss hem för att duscha snabbt och sen iväg till tåget där det var proppfullt. De med barnvagnar kunde ju inte ens komma in ordenligt. Skamligt av SJ tycker jag att ta in så mycket folk när det inte finns plats! Stackars älskling fick en resväska i ryggen som hade råkat falla ner från bagageutrymmet där uppe. Så vi vart måttligt glada över denna resa, med våra trötta huvuden och ömma fötter tycker jag att vi förtjänar nån typ av medalj ^^ Sen åkte vi hem igen samma dag för att sova 3 och en halv timme för att sedan vakna till 03:50 alarmet igen och jobba. Men som sagt nu är vi lediga en dag så ska fokusera på det nu :) Men måste få klaga av mig lite. Imorgon jobbar vi igen fram till fredag förmiddag. Sen är vi lediga på lördagen. Vi firar vår femte bröllopsdag på fredag med så det ska bli mys!

Usch vad stressigt allt blev helt plötsligt. 13 augusti ska min b-uppsats in på "vampyrer och skräck" och jag har inte ens läst färdigt alla böcker. Har bara skrivit en sida också :/ Distanskurs är inget för mig har jag kommit underfund med. Musikproduktionen går åt helvete också för det jäkla b-programmet funkar inte. Får använda cubase istället och hoppas på att läraren tycker det är ok. Det är ju mer avancerat att använda det än det jäkla mulab. För övrigt så är läraren totalt värdelös och hjälper inte de som har problem med programmet utan igonerar oss och bara fokuserar på de som redan kan. Har skrivit till honom och till kursledningen flera ggr men de verkar ha tagit sommarlov, för ingen svarar. När de väl har svarat är de inte till nån stor hjälp. Det finns ingen universallösning på det här säger de. Nähe men några förslag på vad man kan testa kan de väl försöka sig på. Nej den här sommaren har inte funkat bra rent studiemässigt. Och nu ska jag jobba också fick jag reda på i morse. Börjar imorgon och ska jobba i två veckor. Vi behöver verkligen pengarna men har inte aning hur jag ska hinna med att både jobba och plugga nu in i det sista.

Snart börjar jag min sista kurs på lärarprogrammet också, då är det dags för sista VFU perioden på 5 veckor och sen ska jag ha mitt gestaltningsarbete och c-uppsats! Jag ska även läsa 15 hp bilddidaktik utöver mina 30 hp. Hjälp undrar hur detta kommer gå! 

Just nu vill jag ha en sån där snabbspola fram knapp igen, fast bara under studierna inte under vår Grekland resa, då ska det gå långsamt :)

Nu har jag varit duktig och tränat mitt styrkepass! Yay for me! Nu ska jag banne mig följa mitt träningsschema. Jag som kom igång så himla bra för en månad sen. Sen blev jag sjuk och allt gick åt helvete igen. Varför ska jag jämt bli sjuk för när jag kommit igång ordentligt med min träning. Nu tänker jag inte sluta för nåt, hur sjuk jag än är! Jag ska gå mina morgonpromenader oavsett och träna på ordentligt nu! Till hösten börjar jag antagligen gymma med Elin också om jag har råd. Då ska vi gå på pass mest och jag ska även simma tänkte jag mig. Vill gärna redan nu komma igång så det inte blir värsta chocken för mig sen när jag är synlig bland folk. Så fortsätter jag som planerat har jag blivit ordentligt van vid träning till i september.

Jag förstår mig inte på vissa människor. Hur lätt de tar på sitt ansvar för sina djur. Folk har dumpat sina exotiska djur i skogen och på alla möjliga ställen, t.o.m på restauranger. Är tragiskt att jag knappt blir förvånad över folks kalla hjärtan längre. "Om inte jag ser det så finns inte problemet längre." Det är en sån jävla sjuk mentalitet. Skaffa inte husdjur om du inte tänker ta ansvar och ge ditt djur den kärlek och omsorg det förtjänar. Ett tamdjur klarar sig inte utomhus på egenhand bara för att det är varmt ute för tillfället. Jävla idioter!

I Göteborgsposten står det idag om alla dessa moderna kvinnor som väntar med barn tills de är i 40-årsåldern. Hörde också nånstans för ett tag sedan att snittåldern är 35 då de flesta skaffar barn nuförtiden.
Känns som om jag kommer vara en av dem, om jag nu överhuvudtaget vill bli mamma. Hur vet man på riktigt att man vill/inte vill.

De flesta jag känner tänker och känner som jag, att de på riktigt inte vet om de någonsin vill och att det lutar mer åt nej än ja.
Jag tycker det är intressant att det fortfarande finns de i ens omgivning som blir totalt chockade om jag säger att jag inte är säker på att jag vill ha barn någonsin. Som om jag är en alien eller nånting. Det besvaras alltid med att men du är ju ung och du kanske ändrar dig. (detta kan vara från någon i samma ålder som mig)
Men enligt tidningarna så är jag ju inte ung längre. Det är snarare dumt av mig att vänta med tanke på risker som kan uppkomma.
Sen så blir även vissa chockade av att jag i såna fall hellre adopterar. - Men vill du inte ha en egen!

Jag får ofta kommentarer kring att jag gift mig ungt. Borde inte ni ha skaffat barn vid det här laget frågar vissa. Jag har alltid tyckt det varit konstigt att folk har lättare för att skaffa barn tillsammans än att gifta sig. För mig är barn något ofantligt mycket större och mer ansvarsfullt än att gifta sig. Man är bunden till denna person mer än om man gifter sig. Man kan alltid skilja sig om det går åt helvete, men har man barn tillsammans måste man alltid ha med varandra att göra på något sätt. Sen gifte inte vi oss för att skaffa barn. Vi gifte oss för att vi ville ge varandra ett löfte om att "jag är din." En kärleksförklaring helt enkelt. Inget religöst, traditionellt eller så. Sen följer man såklart normer utan att man egentligen reflekterat över dem, men nu i efterhand ser jag det mest som en fin gest. Jag ville inte gifta mig innan jag träffade Christoffer.

Jag har på senaste tiden varit väldigt kluven till vad jag egentligen vill. Har inte känt nån stress kring det förrän ju mer medier uppmärksammar det nu på sistone. Om jag nu vill ha barn borde jag inte ansträngt mig redan för att få det då? Trots detta så vrider jag och vänder på det och från ena dagen vill jag verkligen inte, till att ibland stundtals känna att det skulle väl kunna vara mysigt. Det är dock inte något syfte jag har i mitt liv. Jag kan inte se att jag skulle ångra det om jag inte kunde eller valde att få barn i ett senare skede. Jag tror mitt liv kan bli trevligt ändå :)

För mig räcker det med våra "bebisar", gummorna och Bilbo. Det är våra barn, oavsett om vi inte har fött dem så älskar jag dem mest av allt i hela världen. Sen om vi utökar vår lilla familj med fler lurviga varelser eller människorbarn får vi se.

Aj aj min mage, har sån djävulsk mensvärk just nu :/
Skulle egentligen gå på loppis på Heden idag men det orkar jag inte nu bara för den dumma värken. Tror det ska vara en till i sommar så får hoppas jag lyckas gå på den istället.

Det är så himla mysigt att gå på loppis, även om man inte hittar något så är det roligt att titta på gamla saker. Jag och Tina var för en vecka sen eller två, på loppis utanför Kungsbacka som också var väldigt mys. Där köpte jag bara ett pyttelitet silvrigt fat för 5 kr som jag nu lägger bomullspads på. Hittade även en teak byrå för bara 150kr som jag ångrar lite att jag inte köpte. Har velat ha en sån ett tag men blev osäker på om det skulle passa i köket. Får söka vidare efter en på blocket istället.

Nu ska jag lägga mig och tycka synd om mig själv, massera magen min och fortsätta mumsa på min tranbärschoklad.

Allting jämnar ut sig för mig. Vet inte om andra reflekterar över sånt här men om jag till exempel köper en ny kjol så går alltid ett äldre favoritklädesplagg sönder eller nåt i den stilen. Det måste inte ha med varandra att göra men på nåt sätt så balanserar det negativa med det positiva ut mot varandra hela tiden. Varav det här med att den åtråvärda perfektionen aldrig riktigt får finnas särskilt länge. Nu fick jag ju min efterlängtade golvlampa från 50-talet igår kväll och för att jämna ut glädjen över den så kraschar hela min dator precis innan vi är på väg ner till han som sålde den som stod utanför vårt fönster. Vi lyckades bete oss som normalt folk men direkt efter vi kommit innanför dörren var jag panikslagen och ledsen och Älskling arg på skiten och på sig själv för han tyckte det var hans fel. (vilket det inte var, han hjälpte mig att installera något och det gick som det gick) Tur nog lyckades Christoffer lösa det värsta, men den är fortfarande inte helt ok. Jag är bara så lättad att alla våra foton och mina låtar och texter och allt annat personligt som är "livsnödvändigt"klarade sig. Men lampan är iaf underbart fin trots sina gamla skavanker på de vackra skärmarna.

Sökandet efter det perfekta livet är såklart ouppnåeligt men ändå trots denna vetskap så fortsätter jag att tro att till exempel"när jag köpt den här tröjan så blir det perfekt". Det är så störigt att hålla på sådär och aldrig vara nöjd. Det är ju bra med utveckling men ibland känns det för löjligt hur man håller på och lurar sig själv att bara man når till ett visst stadie så kommer man vara nöjd och lycklig.
Kan man komma ifrån detta tänkande eller är det något som man som människa måste stå ut med. Jag försöker leva i nuet och uppskatta vardagen och de små tingen men det dyker alltid upp en liten tanke om framtiden som ska göra allt till det bättre. Är det inte en tanke om vikt och kost så är det ett klädesplagg som ska förändra hela ens uppenbarelse eller så är det en kurs man läser som ska kännas wow, and it goes on an on. Då kan jag bli rädd att när man väl gör det man önskat så länge och drömt om men inte riktigt vågat eller haft möjlighet att göra, kommer det bli samma slags känsla? Typ, jaha nu har jag gjort det också, vad kommer härnäst!?
Jag antar att det är för att jag inte hittat mig själv ännu. Om man nu någonsin hittar sig själv?
Jag vill tro att när man hittat det man söker efter att man ska känna en sådan passion att det är det enda man vill göra (tills man tröttnar på det och vill utvecklas till nästa steg mot fulländande.)

Jag är bara trött på den tomhet som infinner sig alltför ofta trots att jag har ett så otroligt rikt liv med underbara vänner och familj och djur och intressen och allt jag byggt upp. Trots detta måste det finnas något mer! Nån större mening med mitt jävla liv ;) Blir rastlös så väldans fort.
Kanske det blir mindre tomt om jag vågar lite mer det som jag drömmer om.

Det märks tydligt när kroppen och psyket har fått tillräckligt med vila och "semester". Även om jag pluggar två kurser på distans blir det inte så himla mycket att göra, så dagarna har varit väldigt slappa och sköna. I vanliga fall är jag fenomenal på att ta det lugnt men det verkar som så att jag är färdigutvilad, åtminstonde för en stund.

Jag har idag börjat fixa och dona i lägenheten, nämligen: dammsugit, diskat, plockat in kläder, dammtorkat, plockat bort torkade blommor och blad på alla våra växter, börjat att sortera bland alla våra mängder av tråkiga papper som vi sparar på utifall att det är viktigt. (har insett att den dagen aldrig kommer när de behövs tas fram) skapat nya datummappar på skrivbordet till alla våra foton och försöker få ordning på dem så man lättare ska hitta... det är inte det lättaste jobbet då vi under ca 3 och ett halvt års tid lagt alla foton i en och samma mapp.

Har skaffat mig en ny mobil och har ägnat mig åt att installera den. Det tar sin lilla tid. Det enda jag inte lyckats få till är att fixa en screensaver. Jag vill inte ha tres utan en egen bild. Det funkade nämligen i min gamla telefon så tycker det borde funka i min nya. Om jag bara kunde sätta mig med min b-uppsats för vampyrer och skräck kursen också så hade jag känt mig extra flitig.

Nu är nästa projekt att gå till backaplan och hämta färg och spackel och grejs som vi fått av hyresvärden och måla dörrkarmar och liknande. Får se om det blir av idag eller om jag ska återgå till att ta det lugnt igen.


Bilbo tar det lugnt och chillar iaf :)
  

Är något sorgsen för en väldigt obetydlig sak egentligen. Var tvungen att ta ut min ögonbrynspiercing idag. Den har egentligen krånglat sen dag ett men har kämpat i vad kan det vara 2 år (?) att ha den kvar. När jag såg HIM i söndags så var Barbarella där och i och med att jag har varit för lat och inte orkat gå till studion så tog jag tilfället att fråga dem där istället och då sa de att jag skulle ta ut den för annars skulle den åka ut och jag skulle få ett streck till ärr där. Som det ser ut just nu är jag nojjig att jag ska få ärr där ändå :/ I värsta fall får jag göra en ny piercing där. Trist bara att behöva göra om den...och att det antagligen kommer hända samma sak igen.

Varit ett tag sen jag skrev på bloggen. Skulle vara kul att skriva mer regelbundet så ska ge det ett nytt försök igen.

Dagen har bestått av att läsa och gått regniga promenader i mina nya vita gummistövlar. Bilbo såg eländig ut stackarn, men han hade kul ändå med de andra vovvarna. Han och Mio, en stor flatcoated retriever fann varandra vilket var sött att se. De lekte på ett speciellt sätt, väldigt försiktigt då de är som natt och dag storleksmässigt. Bilbo nafsade honom i pälsen av nån anledning.


Idag börjar till min förskräckelse och Älskling förtjusning fotbolls VM! Vet inte hur jag ska överleva denna period. Jag förstår verkligen inte vad det roliga är med fotboll. Hur kan man tycka att det är spännande? Jag blir rastlös efter 2 sekunder.

Vi har börjat titta på en serie som heter "Hung". Kan verkligen rekomendera den. Såg ett avsnitt precis innan fotbollshelvete börjar ^^
Har även tittat på en film om Joan Jett som var riktigt bra, där Dakota Fanning spelar en minst sagt annorlunda roll. Blev helt chockad när jag först såg henne. Har ätit hemmagjord pizza och willys mintchoklad så min mage är nöjd och glad. Var över två veckor sedan jag åt choklad sist. Jag har varit super hård med min kost och jag har gått raska långa morgonpromenader varje dag och har faktiskt gått ner 5 kg! Är så stolt. Det här är sommaren som jag ska gå ner till mitt vanliga jag igen! Åtminstonde komma en bit på vägen till slutmålet.

Det känns så otroligt skönt med "sommarlov". Då jag läser två distanskurser har jag möjlighet att lägga upp studierna när jag har tid och kunna vara utomhus dagarna långa om jag så känner för det. Fattar inte hur jag ska klara av att jobba igen en "vacker" dag...

Idag vart jag på Myrorna och fyndade. Hittade en lampskärm som jag tror är från 50 talet för 25 kr som jag älskar men som Christoffer tycker är vidrig. Jag förstår inte hur vi kan ha så skilda smaker ibland. Jag vann givetvis ändå argumentationen. Nu ska jag bara hitta en lampfot oxå. Köpte även två kjolar. Blev dock lite besviken för jag hittade inte så mycket som jag brukar.  

Nu är jag precis hemkommen från promenad. Det känns skönt att kunna gå med igen. Jag är dock fortfarande sjuk. Är snorig och hostig och får ont i huvudet lätt. Nu har biltrafiken satt igång igen på berget också så nu kan vi inte ha vovvarna lösa som förut. Det är så tråkigt att inte kunna gå och känna sig avslappnad. Man måste hela tiden vända sig om och kolla om en bil kommer för de kör som galningar. Fattar inte varför de inte kan ta sina feta arslen och gå upp istället för att köra en vända eller två och kasta ut sitt skräp efter de ätit upp sin mcdonalds mat.

Nu väntar jag på svar från blocket annons. Har vart på jakt efter en 50 tals golvlampa i typ ett år och äntligen hittar jag en i närheten och som är billig! *hoppas hoppas*
Ska snart ta och bege oss till systemet också. Ska ha lite gott att dricka nu i påsk. Bye bye

Nu har jag varit sjuk i en vecka och fyra dagar. Jag har ingen feber längre iaf och är piggare men är fortfarande snorig och hostig. Har mensvärk också :( Min energi är obefintlig just nu. Jag måste verkligen plugga men orkar inte ta itu med det. Är just nu bara så trött på allting. Vill bara vara hemma och gömma mig från världen samtidigt som jag är så rastlös och vill att nåt nytt ska hända. Det är så mycket som jag behöver ta tag i som jag skjuter fram hela tiden. Nu har det snart gått ett år av mitt liv igen och jag har inte kommit nån vart snarare åt motsatt håll. Nej det håller inte längre. Måste ta tag i det som håller mig tillbaka!

Nu har vi bott i vår nya lägenhet i en hel vecka. Vi trivs jätte bra! Kändes som hemma på en gång. Enda nackdelen är att det är djävulskt kallt :O/  Har knappt fått någon sömn eller fritid denna veckan för övrigt. All tid har gått åt till att göra lägenheten fin. Blir jätte rastlös och stressad när det är lådor och stökigt så måste få iordning så fort som möjligt.  Först idag som vi faktiskt har fått ordning på den. Det har varit smågrejer nu de senaste dagarna och nu har vi bara alla jävla tidningar kvar. Vi ska köpa en till låda att ha dem i under sängen. Sen så är vi i stort sett färdiga. Vill ju väldigt gärna tapetsera om också men vet inte säkert när det blir av. Imorgon ska vår hyresvärd komma och titta på alla fel och förhoppningsvis kan de betala för vissa rum som behöver tapetseras. Om de inte kan det så har vi inte råd att fixa det förrän i april. Vi har nämligen beställt våran nya soffa och fåtölj med fotpall och alla våra pengar kommer gå till det. Vi ska betala kontant och den är färdig i slutet av mars. Ser fram emot att få hem dem!
Jag är så glad över all hjälp vi fick på flyttdagen för övrigt. Så många snälla människor. Utan dem hade det inte kunnat gå så fort som det gick.
Nu ska vi mysa och titta på film. Sen ska jag sova. Har en föreläsning kl 9:00 imorgon som jag tänkt att gå på.