En känslostorm

Oj vilken dag. Har varit i svart vitt labbet hela dagen idag. Kom inte hem förrän kl 20 ca. Var ganska så rejält hungrig då. Det hände något otroligt pinsamt med som jag egentligen inte vill tycka är pinsamt då det är bra att visa känslor men iaf, jag hade verkligen värsta psykbrytet med min lärare idag. Jag har varit så himla stressad, haft ångest över skolan och prestationkraven har varit väldigt höga inför mina foton. Jag lyckades göra en massa fel och kunde inte rätta till dem på egen hand. Allting jag gjorde kändes som det tog hundra gånger längre tid än vad det borde göra. Kände mig så jävla värdelös ett tag. Satt på toaletten t.e.x i mörkret för att  få upp den jäkla filmrullen och lyckades inte. Efter ca en halvtimma fick jag nog och tårarna börjar komma och jag var så frustrerad över mig själv. Jag vart på väg att ge upp och gick argt  för att lämna in den jäkla filmen istället till fotokompaniet, men som tur var så träffade jag på min lärare och fick pratat med henne. Då började tårarna spruta på mig och hon blev jätte orolig för mig. Skämdes så att jag brast inför henne. Vi är nästan lika gamla så det känns extra pinsamt då. Men hon var så himla gullig mot mig och t.o.m avstod praktiskt taget hela hennes lunchrast för att hjälpa mig. Tror hon hade en kvart på sig kvar att äta efter hon hjälpt mig. Hon sa att hon också kan känna så ibland och har lätt för att  gråta när det blir jobbigt med skolan eller liknande. Det är så jobbigt att ha lätt till tårarna. Många förstår inte att det handlar om att jag blir arg, utan tror att jag är överkänslig och ledsen när dets jälva verket har gått alldeles för långt. Jag har hållit inne alldeles för mycket och sen bara brister det oavsett vart jag är. Efter det så gick allt bättre iaf och nu fattar jag hur man gör iaf. Synd bara att jag inte kunde förstått det utan mitt nervösa sammanbrott ^^

Av negativen att döma så har de inte blivit fördärvade iaf. Resten av veckan kommer ägnas åt att framkalla fotona och matcha ihop 5 st av alla dessa foton till min utställning. Hoppas jag lyckas med detta. Svårt att "kill your darlings."

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0