Meadowlark

Ont i magen har jag idag :O( Så det blir ingen skola för mig. Är så avundsjuk på de som inte får nån mensvärk. Så himla orättvist. Jag vill inte missa skolan nåt mer.

Nu har det gått en månad sen Pappas begravning. Kan inte fatta att tiden gått så fort. Snart är det två månader sedan han gick bort. Två månader sedan jag fick träffa honom. Har kunnat sova igen om natten iaf i ett par dagar, fast just inatt så vaknade jag till flera ggr. Det är svårt att förstå det här. Saknar honom.

Är lite uttråkad och alldeles för pigg så jag tänkte undersöka olika frisyrer och hårfärger jag har haft under åren. Jag trivs väldigt bra i svart hår men ibland saknar jag mitt röda hår.Långt hår vet jag iaf garanterat att jag ska och trivs bäst i. Svart hår kommer jag iaf att ha väldigt länge till. Ska boka in tid snart hos frisören igen och bättra på färgen och klippa topparna. Jag är glad över att jag accepterar mitt naturliga hår mer än tidigare. Förut plattade jag ut håret varje dag. Jag har inte gjort det nu på flera månader. Vill hellre ha det lite vågigt och lockigt. Det sliter så på topparna med och i och med att jag har torrt och tjockt hår i grunden så slits det ännu fortare då.






Älskling är roligare haha :O) Han skulle döda mig om han såg det här nu. Tur för mig att han inte läser min blogg haha :O)På senare år är han sig mer lik iaf. Mitt lilla flum :O) I love you!

Blir så trött på det här :O/ Vill kunna sova ordentligt, vill kunna fungera som vanligt. Såg nu att jag blivit underkänd på en av delkurserna i och med min frånvaro :O( Så himla kul att de inte kan vänta och ge mig en chans att komma i kapp. Lärarna vet ju om vad som har hänt. Om jag inte hade nån motivation förut så är det på minus nu. Jag hoppas att det är möjligt att ändras när alla uppgifter är inlämnade. Det dumma är att jag knappt bryr mig heller vad som händer :O/ Måste få igång mig själv igen på nåt sätt.

Träningen har jag motivation till nu iaf när allt det onda försvunnit.
Jag har gjort en ny musiklista för mitt pump pass. Kände att jag behövde lite variation. Dessa låtarna blev det:

1. "Sound of freedom" WT ,Axlar/rygg/bakre lår (kör det i en och samma låt)
2. "Cloud nine" Evanescence, Biceps
3." I walk alone" Tarja Turunen, Triceps
4."The secret" Sarah Brightman, knäböj
5."Knock on wood" Amii Stewart, utfall
6. "No compliance" Delain, mage
7. "Island"Sarah Brightman. stretching

Jag tränar aldrig bröst, har aldrig riktigt känt att det är nån poäng. Det kanske är en myt att brösten blir mindre då, men I take no chances! :O)

Är riktigt nöjd med listan iaf, ser fram emot att testa den imorgon. Skulle dock behöva införskaffa mig lite nya vikter till mina kära stång, för de jag använder ny börjar bli lite för lätta för mig och de jag har att byta med blir ett alldeles för stort steg uppåt. Behöver nåt mittemellan för att få lite utmaning. Men det får bli en annan månad.

Här är första låten på min lista. Älskar den så sjukt mycket den här låten. "Sounds of freedom" med Within Temptation. Den går att köpa på en av WT's singlar för övrigt om nån är intresserad.

Vänder på dygnet mer och mer. går upp skitsent varje dag nuförtiden. Har suttit och pysslat med datorn hur länge som helst just nu. Organiserat i röran på skrivbordet och lekt med olika bilder och gjort egna collage. Många som pysslar med det en fredagskväll ;O) Älskling sover, det har han gjort sen kl elva stackarn. Han ska jobba hos sin pappa i morgon så han får lite sovmorgon ändå, till kl halv sju :O)

Vi tittade på en av filmerna då vi ville spara den andra till imorgon. Ville inte missa "Crimial minds" heller. "Catch and release" började så himla bra och jag var helt säker på att den skulle vara en helt perfekt film men efter ett tag så blev den rätt splittrad och inte särskilt logisk. Fanns inte riktigt nån mening med att göra den här filmen överhuvudtaget egentligen. Så himla synd för jag tycker så himla mycket om Kevin Smith. Den var ändå sevärd stundtals iaf :O) Hoppas på att den andre är bättre.

Nej imorgon måste jag verkligen ta tag i pluggandet. Jag måste läsa ut alla böckerna och skriva ner lite om varje så att jag kan komma ifatt lättare när de väl ger mig uppgifterna sen. VFU:n skiter jag i. Förhoppningsvis blir det inga problem med att jag tar igen det vid ett senare tillfälle. Orkar inte gå dit och vara glad och pedagogisk. Vet ju inte ens om jag ska fortsätta med det här. Vill ingenting just nu.

Pappa fattar du hur mycket jag saknar dig. Jag önskar att du och jag fick en andra chans att lära känna varandra ännu bättre, den chansen som vi var på väg till men som du togs i från. Jag fattar inte hur jag ska kunna leva med det här. Jag såg så mycket fram emot att träffas oftare och verkligen få en riktig relation. Varför kunde jag inte få det för! Varför kunde inte Pappa få mer än det här. Han förtjänar så mycket mer. Han har haft det tillräckligt hårt hela sitt liv. Ska inte alla få den där lyckan till slut som man tror och hoppas på. Jag är så arg på det här. Vill inte acceptera det.
Aja ska gå och dricka lite juice nu och sen försöka somna.

Är tillbaka i Göteborg nu igen. Stannade längre än planerat i Halmstad. Kom hem igår eftermiddag. Det har varit en väldigt jobbig tid för mig. Jag saknar Pappa jätte mycket. Vill att han ska komma tillbaka till mig. Det var så svårt att säga farväl på begravningen. Kan inte förstå att han är borta. Begravningen var jätte fin och blev precis som jag önskat. Jag hade valt en vit kista med vita blommor som dekoration och ett fat med ljus och längs altaret låg olika blombuketter som släkt och vänner skickat.  Det var otroligt hemskt att vara där. Bara tanken på att han ligger där inuti kistan är helt sjukt, hur det är meningen att man ska kunna acceptera det förstår jag inte. Hur ska man kunna fortsätta leva som vanligt efter det här.Allt gick så fort och det har vart väldigt jobbigt att skiljas från Christoffer på kvällen efter minnesstunden. Är så tacksam över att han finns i mitt liv. Han är ett sånt enormt stöd för mig. Särskilt under begravningen så var hans hand den mest dyrbara skatten någonsin.  Minnesstuden efter begravningen var iaf oxå jätte fin och prästen hade med sig ett foto på pappa när han konfirmerades. Det var under omständigheterna roligt att träffa släkten. Jag har en väldigt stor släkt och många av mina farbröder har jag endast träffats när jag var liten så jag minns dem inte alls. Nu under veckan som har gått har vi träffats nästan varje dag och de har varit väldigt hjälpsamma.Roligt att lära känna dem lite.  Det har vart väldigt tufft att städa ur lägenheten. Det har tagit mycket längre tid än vad vi trott. Det är fortfarande inte helt färdigt. Lite finjusteringar kvar för att Akelius ska vara nöjda. Känns så konstigt nu när lägenheten är helt tom och saknar personlighet. Har tagit med mig många av pappas saker som minne. Han har målat jätte många fina tavlor som jag ska hänga upp här hemma sen.  Mamma och Malin ska ordna det sista så jag kan återgå till skolan iaf. Mamma har varit helt underbar mot mig. Skulle inte kunna överleva utan henne. Hon är det finaste jag vet. Hon tog ledigt från jobbet och har hjälpt mig med städningen och bara varit en så där underbar som endast en perfekt mamma kan vara. När jag har haft hemlängtan och saknat Christoffer så har hon fått mig på bättre tankar. Det har vart så svårt att inte kunna krama om honom få den trösten jag är van vid, som bara han kan ge mig. Men vi överlevde det iaf :O)  Nu är det bara svårt att gå vidare. Att motivera sig att fortsätta gå i skolan och göra allt annat som känns meningslöst. Jag har haft så fullt upp sen pappa gick bort, har knappt hunnit sörja eller reflektera över det som hänt. Kan inte fatta att det redan gått en månad. Det känns som om det högst var en vecka sen. Just nu känner jag inte alls för att gå tillbaka till skolan. Vet inte om jag vill utbilda mig till lärare längre. Känns inte rätt, men det är skitsvårt att veta om det är pga sorgen efter pappa eller om det är för att jag verkligen inte vill. Har så lätt för att ge upp saker och ting. Hur ska man veta när det verkligen är fel för en. Har heller inte särskilt mycket val. Räkningarna måste betalas och livet fortsätter oavsett hur mycket jag behöver stanna hemma och reflektera,
Nä jag kommer ingen vart med mina tankar nu. Är skit trött och det värker i kroppen efter allt slit fortfarande.Ska ta och gå och lägga mig nu och försöka sova. Har haft svårt att sova, drömmer mardrömmar och vaknar ständigt. Är lättare att somna nu iaf med Älskling bredvid mig. Aja, godnatt.

Ser verkligen inte fram emot den kommande veckan. Den kommer bli otroligt jobbig.Vill inte att denna helgen ska ta slut. På torsdag så är Pappas begravning och resten av helgen ska vi städa i hans lägenhet och bestämma vad som ska slängas. Allt känns så jävla fel. Jag tror fortfarande ibland att jag kommer träffa honom igen och det är oftast då tårarna kommer när jag inser att det inte kommer hända. Jag orkar inte med nånting just nu. Jag går runt i skolan och anstränger mig för att verka som vanligt och glad och det är skitjobbgt att hålla på så. Jag kan bara visa hur jag känner för Älskling och mamma. när någon annan frågar om det blir jag helt tom, vill lixåm inte lägga över nåt på nån annan, har inget behov av det heller. Så jag skapar ju hela den situationen själv med att hålla uppe fasaden vilket är korkat men skulle inte klara av att ha det på nåt annat sätt heller.
Kommer missa två dagar nästa vecka iaf. Vill inte missa nånting för det är så mycket roligt som händer men samtidigt kan jag inte alls njuta av det som jag skulle vilja om allt var bra just nu. Är så jobbigt att man måste anpassa sig så fort till det vanliga livet. Hinner lixåm inte smälta nåt.

Jag skippade skolan i fredags för jag har sovit så himla dåligt. Behövde vila ut. Vi vart en vända till stan snabbt för att köpa skor till älskling och jag hittade ett par jeans för att variera lite från mysbyxor :O) Hyrde film gjorde vi med och tittade på " because I said so" Blev lite besviken på den faktiskt. Trodde att den skulle vara mycket bättre med tanke på skådisarna som är i den. Älskar Diane Keaton och Lauren Graham och gillar Mandy Moore med. Men den gick att se iaf.
Helgen har vart väldigt lugn. Har bara varit hemma förutom när vi gick en lång promenad plus att vi träffade Petra igår kväll då jag skulle ha min gitarr som vi har lämnat av hos henne. Mina gitarrlektioner börjar denna veckan som kommer, missar tyvärr en pga begravningen bara.
Älskling vart och spelade magic igår under dagen :O) Det har han inte gjort på flera år. Det gick bra för honom med, men han vart inte så nöjd i slutet men jag tycker han va duktig iaf :O) Så jag hade lägenheten för mig själv mesta tiden i går. Jag styrketränade, kollade på reprisen av gilmore girls och spelade en massa okami. Allting hjälpte mig att tänka på annat iaf. Borde egentligen pluggat men det hade jag ingen motivation till. Ska försöka göra det sen. Nu ska jag spela lite mer okami.:O) Det är verkligen ett riktigt kul spel och det är långt med. Kul när det finns mycket att göra i det och att det inte tar slut på en gång. Sen när Älskling kommit med maten från sin pappa ska vi se på dom två sista filmerna som vi hyrde i fredags. Det lär ju inte bli nån tid över för skolan...men jag ska få det gjort på nåt sätt. Ska konditionsträna med idag. Är så jävla dålig på det. Tycker det är så tråkigt trots att det är den träningsformen som jag behöver mest . Jag älskar att köra mitt pump pass. Detr skulle jag kunna göra varje dag men det får jag ju inte, musklerna måste vila lite med :O/

Det var jobbigt att vara i skolan idag. Försökte mitt yttersta för att hålla humöret uppe och fokusera på skolan men det var väldigt svårt. Kändes som om jag när som helst skulle falla isär. Då vi arbetar mycket med skapande ämnen nu så blir det ju mycket prat om känslor då det hör mycket hemma med kreativitet. Det gör ju inte saken bättre för stunden när jag försöker ignorera mina känslor så mycket det bara går just nu. När jag kom hem så bara brast alltihopa. Vet inte riktigt hur jag ska klara av det här. Allt känns så meningslöst. Jag har iaf fått mycket gjort i skolan nu och min ena lärare lät mig göra en uppgift som man egentligen måste göra under sin VFU men då jag missat den så kan jag bara skriva om det jag vet från vårterminen. Det var väldigt snällt av honom iaf för nu är jag inte särskilt mycket efter alls. Hade blivit svårt att ta igen de fyra dagarna då det är fullt upp hela tiden i skolan.

Imorgon har vi rytmik och drama. Jag hoppas jag ska klara av det.

Nu ska jag ta och tvätta bort sminket och borsta tänderna och gå och lägga mig. Ska upp tidigt imorgon bitti och styrketräna. Hann inte med det idag tyvärr då jag suttit med VFU uppgiften. Blev klar med den iaf i tid :O) Natti natti

Jag har försökt att sysselsätta mig så att jag inte tänker lika mycket på pappa men det är inte särskilt lätt. Ibland lyckas jag men sen så kommer allting över mig ännu värre och saknaden blir alldeles för svår att hantera. Jag känner mig så tom. När jag lyssnar på musik eller tränar eller pysslar med saker och ting så är det inte som vanligt. Det jag tycker är roligast att göra hjälper lixåm inte, det hjälper för en liten stund men inte tillräckligt. Känns så himla konstigt. Är inte mig själv alls längre. Jag antar att det är en sån sak som går över med tiden. Att saknaden inte blir lika påtaglig och att saker och ting blir mer som vanligt. Fast jag har blandade känslor kring att gå tillbaka som vanligt med. Vill det så att jag slipper känna något men samtidigt vill jag inte tänka på nåt annat än pappa för det känns så fel att inte göra det, är så rädd att jag ska glömma när han log mot mig och när vi höll varandras händer och det han sa till mig. Försöker upprepa det hela tiden i huvudet så att minnena inte försvinner, samtidigt som det gör mig mer ledsen att hålla på sådär.

Får se hur det går i skolan imorgon. Jag hoppas att det går bra. Jag gråter knappt längre. Inga såna där hysteriska gråtattacker iaf som det var precis i början. Nu är det bara nån tår som kommer ibland om jag är helt ensam eller när vi gör något där jag inte är särskilt aktiv. Är mest bara tom inombords som sagt. Ska iaf gå imorgon till skolan pga litteraturseminariet, sen får jag se hur jag känner mig resten av veckan

Ska iaf försöka fokusera på annat nu. Måste läsa ut böckerna idag. Gick inte så bra igår att läsa dem...fattar inte varför jag alltid skjuter upp skolgrejer. Får snart börja tänka på vad vi ska äta idag. Christoffer sover fortfarande. Han gick och la sig när han kom hem från jobbet. Stackarn var så trött. Ska gå och ta ut gummorna snart med. Vi hade tvättdag igår kväll med dom. Det uppskattades verkligen inte. Wilma var värst, hon är likadan när vi ska klippa klorna och sådär. Så himla tjurig och retlig är hon, och det går knappt att hålla fast henne för hon vänder sig och gör allt för att undkomma det oundvikliga. Bits gör hon med, eller snarare nafsar i armen men deras tänder är inte direkt ofarliga. Gör minsann ont. Lotus var duktigast av dem alla. Visst hon gnydde lite tyst och tyckte nog att det var lite obehagligt att få rumpen blöt men så lugn och snäll ändå. Donnis var oxå duktig, hon var lätt att ha att göra med och försökte inte ta sig ur mina händer. Men skrek som en galning gjorde hon. :O) Så söt, stackarn. De fick en varsin banan skiva iaf för deras efforts :O) Då förlät dem mamma igen och var glada och nöjda :O)

Måste visa min nya avatar till SB forumet som jag gjorde själv igår natt när jag inte kunde somna. Är så stolt över den, inte för att det var särskilt svårt egentligen, trodde det skulle vara svårare, men är så himla nöjd iaf. Mina tre absoluta favorit sångerskor :O)

Har inte skrivit här på ett tag nu. Har inte mått särskilt bra på sistone. Saker och ting kan verkligen ske hemskt fort. Jag visste först inte om jag skulle ens bry mig om att skriva nåt men känner att jag behöver ventilera av mig. Är rädd att alla minnen ska blekna annars. Förra veckan blev min pappa sjuk och det var väldigt allvarligt, han fick diagnosen lungcancer och anledningen till att han var där från början var att han hade ramlat utomhus och sen hade han inte vågat gå ut då han ramlade även imomhus. Med tanke på hans sjukdom som gjort vårt förhållande väldigt komplicerat hela min uppväxt så hanterade han ju det inte så som en annan skulle ha gjort.

Vi har inte träffats på flera år utan endast pratat i telefon. Det här året tog vi upp kontakten mer och mer och hade planerat in att träffas den här månaden. Det fick jag ju också men inte riktigt på det sättet vi hade önskat. I tisdags förra veckan åkte jag och Chiristoffer ner då han låg på lassarettet i Halmstad. Han såg så liten ut. MIndes honom så stor då han var jätte lång i vanliga fall. Det var trots omständighterna så underbart att se honom. Hans ansikte sken upp och han log mot mig hela tiden när han inte somnade till. Han sover på samma sätt som mig märkte Christoffer. Jag brukar alltid ta upp ett ben och ha foten på madrassen och vaja på benet. Det kanske är nåt genetiskt..eller så är det många människor som sover så..vet inte. Vi trodde det värsta iaf när vi åkte dit, men doktorn var väldigt positiv och sa att den här typ av cancer besvarar bra behandlingen som de kunde sätta igång med på en gång. Så han fick det i form av tabltetter. Hon sa även pga att han är så pass ung, bara 58 år, att det inte skulle vara något problem. Jag lovade honom att jag skulle komma och hälsa på om någon vecka igen då doktorn inte visade någon form av risker alls. Trodde att jag åtminsitonde skulle få höra att de aldrig kan ge några garantier men inte ens det sa hon. Så jag var så lycklig och sa till honom att han skulle klara av det här och att sen när han blir bättre att vi skulle äta på hans favorit café regnbågen och han såg så lycklig ut. Så vi åkte hem igen med det här positiva beskedet.

På torsdagen den 13 september på förmiddagen när jag var i skolan så ringde min mobil så jag gick och svara utanför klassrummet och då var det sköterskan som sa att Pappa hade blivit sämre och att hon inte trodde att han hade långt kvar och att han inte besvarat på behandlngen som de trodde att han skulle göra. Jag blev så ledsen och arg och chockad och fattade ingenting. Jag hade aldrig åkt hem igen då om det inte fanns mer tid för honom. Det var hemskt att få ett sånt besked särskilt i skolan. Jag var tvungen att gå in i klassrummet igen för att hämta mina saker alldeles panikslagen och tårögd. Som tur är så är min klass så himla snäll och läraren var också förstående. En i min grupp körde mig hem. Det var så snällt av henne.
Sen så ringde min faster och sa att hans värden blivit mer stabila Jag skulle åka ner till honom så fort som möjligt på fredag morgon men på torsdag kväll bara ca en halvtimme emellan då han mådde bättre så ringde min faster igen och berättade att han hade gått bort. Jag kan fortfarande inte ta in det. Är så ledsen och chockad. Saknar honom så mycket. Är så arg på mig själv att jag inte såg till att vi skulle träffas tidigare. Även om jag vet att jag inte hade varit redo för det psykiskt då så önskar jag bara att jag hade varit det. Jag åkte till mamma i söndags då i och med att jag är den enda dottern så är jag närmast anhörig så jag har ansvaret för begravning och alla praktiska saker kring hans lägenhet och såna saker. Är så lyckligt lottad iaf för det är så många som har ställt upp för mig och är så snälla mot mig. Jag känner mig helt tom just nu bara. Jag har försökt förtränga det som hänt de senaste dagarna men blir påmind hela tiden då jag måste göra det praktiska kring hans bortgång. Det var riktigt hemskt i måndags när jag var på begravningsbyrån. Det värsta var att välja kistan och tänka på att han kommer ligga där i. Jag har inte tagit itu med lägenheten ännu. Det känns för jobbigt att behöva gå in där..men jag måste ju men inte än bara. Igår när jag fick personbeviset skickat till mig, då jag ska visa att jag är hans dotter så att jag kan avsluta konton och säga upp kontraktet på lägenheten, så var det så hemskt att läsa vad soms stod där. Att min pappa är avliden. Jag vill inte acceptera det här. Jag har sett fram emot att träffa honom så mycket. Det räcker inte för mig det här. Jag behöver ha mer. Är så arg på läkarna med då de säger så olika saker till en på så kort tid. MIna känslor har åkt berg och dal bana. Inte nog med att de sa så till mig. En annan läkare hade sagt nåt helt annorlunda till några i min släkt, att pappa bara hade sex månader kvar att leva. Att de ens ska kunna göra så. Helt sjukt. Så dåligt så det finns inte!
Begravningen är iaf den 4 oktober. Tror inte jag åker ner innan dess. Har vart hemma hela veckan. Har egentligen min VFU denna veckan men jag orkar inte med det just nu. Måste tillbaka till skolan på måndag för jag missar så mycket annars. Vill helst bara vara hemma och försöka ta in det här. Men samtidigt känner jag att jag inte orkar tänka på det mer. Önskar bara att det inte var sant det här, att allt bara är en mardröm och att jag fortfarande har möjlighet att träffa honom igen.
Ska ta och läsa lite nu i en bok som vi ska ha seminare för på måndag.

Idag har Wilma varit jätteduktig och fått en massa komplimanger för att hon är så söt :O) Det gick iaf bra undersökningen. Han hittade inget allvarligt på henne alls förutom att hon hade torra öron så de rengjorde dem och gav oss kostråd typ. Dock fick vi ny information om kosten som gjorde oss väldigt chockade och upprörda då ingen någonsin nämnt detta för oss. Och vi har ändå haft bra koll på saker och ting och samlat mycket fakta. Tydligen så räcker inte endast grönsaker till kost utan man måste ge dem en brustablett i vattnet varje dag som man köper till människor. Enligt veterinären så får de annars c-vitaminsbrist! Och han sa oxå att det var helt meningslöst att ge grönsaker men att man kunde göra det om man ville typ :O/ Vi har vart så sjukt noga med det och gett dem jätte mycket paprika varje kväll och morot till frukost och olika frukter som godis då och då. Tydligen ska inte det räcka. Känns jätte konstigt för på ett forum för marsvin så har detta aldrig nämnts, Och vår uppfödare har heller aldrig sagt nåt om det och inte heller nämns det i marvsin böcker. Är så himla kluven i detta nu då jag inte vet vem man ska tro på för det är väldigt vanligt att veterinärer inte har den bästa kollen på just marsvin och att vissa rekomendationer har lett till döden då de sövt ner marsvinet trots att de inte klarar av en sådan procedur och liknande exempel. Han nämnde en massa mer men orkar inte skriva mer om det nu. Får testa det här och se om det gör saker och ting bättre. Problemet med avföringen såg han iaf ingenting av och kunde inte alls förklara det bättre än att det är kosten is åna fall som grund. Inga problem med njursten eller nåt sånt iaf :O) Ska dit på återbesök om tre veckor...är inte jätte pigg på det när det inte är nåt fel på henne alls och punga ut med 650 kr till är inte direkt något som vi ser fram emot. Men men, det är iaf en lättnad att veta att hon mår bra vår lilla Bebis.
Nu ska man bara ändra deras kostvanor med...det kommer inte bli populärt bland gummorna...

Annars gick det bra i skolan. Skön klass och knäppa lektioner :O) Nu ska jag lägga mig och vila för jag har ont i både axel och lår. Blev nog lite fel under träningen tror jag.

Imorgon börjar skolan igen. Ser inte fram emot det alls just nu, men det blir säkert kul ändå. Är lite pirrigt med en ny klass och min inriktning. Ska iväg till backaplan senare och köpa ett block, kom på att jag inte har nåt nytt.

Lilla Wilma mår bättre, åtminstonde så har hon gjort det fram tills idag. Hon gnydde igen idag när hon bajsade men inget blod kom. Hon är jätte pigg och lekfull och äter som hon ska så jag vet inte vad som är fel. Det kommer och går. Om hon gnyr imorgon med så får vi åka till veterinären och kolla vad som är fel. Jag var så lättad över det inte kom mer blod att det gick över och så ska hon börja gny igen när hon bajsar :O( Hon måste vara frisk min lilla gumma.

Nu ska jag träna så jag piggnar till lite, har vart seg hela dagen och inte haft lust med nånting.

Är väldigt orolig för igår så gnydde Wilma när hon försökte bajsa och sen kom det droppar av blod! Vi ringde till veterinären på blå stjärnan och hon sa att vi skulle hålla uppsikt och om det inte blir bättre idag att vi skulle komma in med henne. Hon trodde att det kunde vara njursten. Jag hoppas verkligen inte att det är något allvarligt som hänt vår bebis. Är livrädd för det. Det får bara inte hända henne något hemskt! Jag var så ledsen igår och rädd. Hon har inte gnytt någonting idag och vi har inte sett nåt blod men vill nog hellre åka in med henne för säkerhets skull.
 

Hade vårt möte med socialen idag. Det var hemskt! :O( Vill aldrig behöva ha deras "hjälp" igen. Känner mig så förnedrad och vår handläggare var så himla dömande redan innan hon lyssnat på oss. Som om hon har bestämt sig för att vi är oansvariga utan att veta nåt om oss. Förhoppningsvis får vi för denna månaden men det lät dock inte som om vi kommer kunna få hjälp med förra månaden då min mamma lånade pengar till oss. Det hade vart så bra om hon kunde fått tillbaka det lånet på en gång. Men det gick inte...Allt är helt sanslöst. Jag var tvungen att registrera mig hos arbetsförmedlingen idag fastän att jag har två jobb ( har tagit över Älsklings tidningsjobb nu med när han jobbar på liseberg) och att jag ska plugga om en månad. Jag sa till henne att ingen anställer en studerande på heltid. Det finns inga sådana jobb för en studerande och hon vart helt tyst och kunde inte direkt säga emot mig för hon visste att jag har rätt. Sen när jag väl va på arbetsförmedlingen och skulle förklara anledningen till att jag skrev in mig som arbetsökande när jag har två jobb och är studerande, så skrattade de bara åt mig och tyckte att systemet är helt rubbat. När jag skulle förklara min situation närmare så avbröt de mig och sa att det inte är nån idé att göra det mer komplicerat för mig, vi fyller bara i så lite som möjligt så att socialen blir nöjda och får sitt intyg och sen så avmarkulerar vi dig i början på september när du pluggar igen :O) Helt sjukt. Enligt handläggarna så hade jag fått större chans att få socialbidrag om jag inte gjort ett skit på hela sommaren och anmält mig på ams. Att ha två jobb medans jag pluggar borde ju visa ett engagemang tycker man att jag inte vill vara i denna situationen men istället så blir man straffad för att försöka undvika att få hjälp ifrån dem. Vi har vart så upprörda över det här hela dagen och jag kunde inte somna nu heller så vart tvungen att skriva av mig. Jag hoppas bara allt ordnar sig snart så den här känslan i magen av oro och panik kan försvinna.

Jag ska gå bredvid inatt kl 4 med den som har tidningsrundan på vardagarna. Ska även göra det natten till lördag och sen lördag till söndag så ska jag göra det completely on my own :O) Få se hur det går. Älskling somnade redan vid halv nio hihi Han skulle lätt somna innan dess utan problem. Han börjar oxå 4 nu, det här är hans fjärde dag han börjar så tidigt och han har ju det väldigt jobbigt då han måste gå hela vägen in till liseberg. Det tar 45 minuter härifrån så han är ju typ slut innan han börjat. Lilla älskling :O( Jag borde oxå sova men jag är inte så van vid att lägga mig så tidigt. Är lite nervös över att gå bredvid den här "snubben" bara. Älskling gick ju bredvid honom när han fick det här jobbet och tydligen är han lite konstig.

Annars så har det inte vart min mest tursamma period i livet. Igår så brände jag mig nåt sjukt på mitt ringfinger. Råkade sätta fingret i stekpannan när jag gjorde mina hemmalagade quornbullar. Jag överdriver verkligen inte när jag säger det här men jag stod med fingret i kallvatten i över en halvtimme. Så fort jag tog bort det så var det en helt outhärdlig smärta, och jag har bränt mig förut men aldrig att det vart så här hemskt. Kl halv fyra hände det ungefär och till kl 22:00 hade jag en ispåse fast på mitt finger och jag kände inte av isen ens. Och is gör rätt så jävla ont bara några sekunder på normal hud men inte på det fingret :O( Jag tog till slut av det då för att jag orkade inte ha det på och i ca en halvtimme så sved det hur mycket som helst men till slut gick det över. Nu är det en blåsa på där och lite rött men det känns knappt nåt.

Sen höll jag på att bli blind med i morse när jag skulle borsta tänderna. Jag hade precis tagit tandkräm på borsten och på nåt sätt flög en bit tandkräm iväg rakt in i mitt öga! Å det sved nåt hemskt. Jag bara öste på med vatten i panik :O) Jag hade precis tagit på mascara med så jag fick sminka om mig när det väl slutade svida. Inte min dag helt enkelt. Det är nån som inte vill att jag ska må bra helt enkelt som sabbar för mig.
Nu ska jag försöka somna iaf. Kommer antailgen inte lyckas särskilt bra dock med det för jag är pigg som bara den.

Varning för gnäll! Har inte orkat att skriva på ett bra tag. Det har vart rätt många tråkiga saker som hänt i vår ekonomi och det har gjort mig nedslagen och bara trött på eländet. Men det ordnar la sig till slut hoppas jag. Undrar bara när man ska få ett riktigt jobb...hur gammal ska man behöva va...å när man äntligen får in lite mer så att man inte bara överlever. Denna månaden har vi överlevt endast pga min underbara mamma. Så vi ligger på minus.Vet inte när vi ska kunna betala tillbaka henne. Det är nog det som känns mest just nu för jag vill inte att hon ska behöva ha med det här att göra. Hon förtjänar inte det :O( Sen nu med det här med min jäkla hemtenta oxå..om jag inte klarar den så får jag inga pengar av csn så då kan jag inte fortsätta plugga. Jag har redan siktat in mig på att jag misslyckas så att jag inte står där sen utan någonting så jag söker jobb för fullt. Kommer förhoppningsvis få fortsätta jobba på punkt se och då är det ingen fara så länge Älskling får ett jobb. Vi har sökt som galningar. Christoffer ska faktiskt gå på intervju nästa onsdag så lite positivt har hänt :O) hoppas han får det jobbet och att det täcker våra utgifter. Jag har inget jobb nu heller i juli, det var tydligen sommaruppehåll för tidningen jag delar ut, vilket jag inte hade alls förstått så det hänger verkligen på mitt resultat på omtentan. Snälla låt mig klara skiten! Känns segt med att kämpa för den här utbildningen bara när jag inte längre känner för att bli lärare. Är bara allmänt besviken på allt och särskilt mig själv. Jag fattar inte hur jag kunde få underkänt. Jag har aldrig fått underkänt i hela mitt liv :O( Nämnde jag för övrigt att jag har den "roliga" veckan ;O) Sen blir man ju inte gladare av det trista vädret, bara en massa regn å grått å kallt...

Lite att se fram emot ( måste tänka positivt :O))
*solen lär väl komma snart å då kan jag sola i parken medan jag pluggar
*Älsklings jobbintervju
*Har bestämt mig äntligen för att verkligen öppna ett eget café så fort jag kan, nån som vill hänga på så säg till? :O)
*Sarah Brightmans kommande album. Hon har väldigt mycket på gång och det är kul att kunna följa via forumet
*hösten är snart här igen och då kan jag ha på mig mig mysig höstjacka å vantar å halsduk :O)
*Träffa familj och vänner säkerligen snart igen. Ska åka ner så fort pengarna finns.Hade egentligen tänkt att åka ner nu nästa vecka när min syster fyller år och jag skulle även hälsa på min pappa som jag inte sett på evigheter men det får bli i augusti förhoppningsvis. Tina från Orsa är här i gbg för övrigt med och det va ett år sen sist vi sågs så det ska bli kul att kunna träffas lite.Hon har praktik här fram till augusti.
*Är kär i en låt "monsoon" med Tokio hotel, den är väldans trevlig att lyssna på :O)
*När Älskling blir en känd manusförfattare och vi är rika och bor i Kaliforninen :O) I know you can do it baby!
* Allt kommer ordna sig för oss till slut, det vet jag för det ordnar sig alltid för oss på något sätt, fattar aldrig hur för vi har haft så många skumma situationer men det löser sig jämt efter ett tag :O)



Sarah Brightman från Live earth 070707.